Vinexperten.se ODLING
Linje
ALLMÄNT OM GRÖNSAKSODLING

Att odla egna härliga grönsaker berikar både och familjens liv, familjens hälsa och därtill plånboken.
Faktiskt är odling av grönsaker världens bästa fritidssysselsättning, det ger upphov till förbättrade matvanor och därav ett bättre liv.
  2Bengt_bona._liten_jpg.jpg


Den egna skörden sparar pengar i hushållskassan och eftersom grönsaker ger oss ett bättre immunförsvar minskar vi risken att drabbas av svåra sjukdomar. Dessutom kan man skörda egna obesprutade krispiga fräscha grönsaker när man så önskar och odlingslandet medger.

FIBERDUK
När man har sått sina frön eller satt ut sina plantor är det en fördel att täcka marken med fiberduk. Detta hindrar insekter att ge sig på plantorna, fåglar och djur att sprätta och möblera om samt skapar ett fördelaktigt mikroklimat nära jordytan, nästan växthusliknande.

VINDSKYDD
Vind kan slita sönder plantor och skapa oreda i odlingarna. Försök därför att odla buskar eller häckar som vindskydd eller varför inte en spaljé med fruktträd av lågt snitt. Träd och buskar tar udden av vinden och skyddar dina grönsaker.

Mot allehanda larver
De som odlar kål vet att det ofta blir problem med att kålmal och kålfjäril lägger sina larver på bladen och så ser de plötsligt hemska och oaptitliga ut. Giftiga sprutmedel får inte användas av privatodlare men du kan köpa Turex, Bacillus turengiensis som är ett brunt pulver av bakterier som förhindrar allehanda larver att växa och utvecklas

JORDEN
pH-värdet eller jordens surhetsgrad
Lök och kålväxter vill ha ett pH-värde runt 7 så vid odling av dessa grönsaker gäller det att kalka om man inte bor i områden med naturligt högt pH (hög kalkhalt). Effektivast är att kalka med dolomitkalk i granulerad form (dammar ej) eller i pulverform. Mindre effektiv är finkrossad kalksten
Alla grönsaker bör odlas vid ett pH-värde över 6 för att oönskade tungmetaller inte ska upptas i grönsakerna från försurad mark. pH-värdet kan du mäta med enkla mätstickor från din fackhandlare. Man kan även låta göra ett riktigt jordtest hos något jordlaboratorium, se efter i telefonkatalogen.
Jordförbättring med mullämnen (humus)
Alla jordar där man odlar grönsaker bör få ett tillskott av humus men speciellt viktigt är detta för lerjordar och lätta sandjordar. Till jordförbättring kan man använda torvmull, barkmull, kompost, tång o.s.v.

DJUPGRÄVD JORD
Växterna tycker om lös och lucker jord där de kan breda ut sina rötter ner till 50 cm:s djup. Djupgräv därför och odla gärna i djupsängar så blir odlingsresultatet bättre. Gå inte där du odlar för då packas jorden. Med trädgårdsgrep skadar du inte dina medarbetare maskarna som gör stor nytta med luftning, näringsomsättning. En kapad mask blir inte 2 utan möjligen en skadad. En jordfräs jobbar vanligen ytligt och gör hacksylta av maskarna. Vid grävning passar man på att tillföra komposterat trädgårdsavfall och gödsel.

GÖDSLING
Naturgödsel
Att gödsla för att ersätta den näring som tas bort ur grönsakslandet med odlingen är viktigt och försummas ofta. Det räcker inte med egen kompost som ofta kan vara näringsfattig på kväve om man inte blandat in matavfall.
Kanske kan du lokalt få tag i naturgödsel men annars finns det torkad pelleterad hönsgödsel som är lätt att strö ut och näringsrik.

KEMISK GÖDSEL KONSTGÖDSEL
Det finns också kemiskt sammansatt växtnäring, s.k. NPK-gödsel som innehåller alla viktiga näringsämnen. Det är inget gift men det ger inte samma positiva sidoeffekter i form av ett rikt biologiskt liv och humusberikning som naturgödsel ger upphov till. Ibland finns dock inga alternativ. Gödsla då gärna lite och ofta och inte mycket och sällan. Akta så att du inte bränner blad med preparatet. Vattna efteråt om du inte lyckas parera med gödsling just före ett regn.

Odlingsskydd
Fiberduk
När man har sått sina frön eller satt ut sina plantor är det en fördel att täcka marken med fiberduk. Detta hindrar insekter att ge sig på plantorna, fåglar och djur att sprätta och möblera om samt skapar ett fördelaktigt mikroklimat nära jordytan, nästan växthusliknande.
Vindskydd
Vind kan slita sönder plantor och skapa oreda i odlingarna. Försök därför att odla buskar eller häckar som vindskydd eller varför inte en spaljé med fruktträd av lågt snitt. Träd och buskar tar udden av vinden och skyddar dina grönsaker.

Mot allehanda larver
De som odlar kål vet att det ofta blir problem med att kålmal och kålfjäril lägger sina larver på bladen och så ser de plötsligt hemska och oaptitliga ut. Giftiga sprutmedel får inte användas av privatodlare men du kan köpa Turex, Bacillus turengiensis som är ett brunt pulver av bakterier som förhindrar allehanda larver att växa och utvecklas. Obs ej helt ogiftigt!

Odla klokt
Ta bort sjuka plantor
Om du ser sjuka plantor i ditt grönsaksland är det en fördel att ta bort dem innan de smittar andra eller för att bli av med de skadegörare som kan finnas i rötterna eller på bladen. Lägg inte sådana plantor i komposten utan bränn dem.

Planteringsavstånd
Så på ett ställe och plantera ut plantor med rätt avstånd så växer allting bättre och blir både friskare och finare.
Ett mycket bra planteringsmönster är att sätta radavstånd = plantavstånd och så förskjuta varannan rad ett halvt plantavstånd. Samodla gärna olika saker för att få det dekorativt. Varför inte lite blommor i grönsakslandet.

Ogräs
Om en enda ogräsplanta får blomma och sätta frön kommer du att få mellan 100 - 10.000 nya ogräs de kommande 10 åren från bara en enda planta, men om den tas bort blir det inget alls. Detta är en klok filosofi som praktiserad några år ger en dramatisk minskning av ogräs i landet. En annan metod är att täcka jorden med fintorv eller barkmull i ett 2 cm tjockt lager då gror inga fröogräs. Detta kan göras före eller efter sådd och plantering.
Har du flerårigt rotogräs så är det andra metoder som måste till. Ett sätt är att gräva upp dem ordentligt med rötterna, ett annat är att använda Roundup, Rambo eller liknande ogräsmedel. Men använd det med stor försiktighet och bara när det är absolut nödvändigt - det är ett gift. Pensla det på de plantor som ska bort. Sprutning kan medföra att fel plantor drabbas.

VATTNING
Alla växter behöver vatten men en jord med humusinslag kan hålla mycket vatten och likväl vara luftig. Om det inte regnar från ovan så får man vattna men vattna helst på kväll och natt eftersom det mesta av vattnat annars avdunstar. Vattna inte i småskvättar annat än till små plantor, ge en rotblöta på minst 20 mm då du vattnar. Då behövs det inte så många vattningar. Mät gärna med regnmätare.

VÄXELBRUK
Odling av samma gröda (släkte) på samma plats i flera år kan medföra att ohyra och nematoder anrikas i jorden och försämrar ditt odlingsresultat. Sörj för att du har ett aktivt växelbruk där du bokför vad som odlas för att slippa dessa problem.
Odla rätt sort vid rätt tid
Att odla något som är värmekrävande för tidigt eller i ett oskyddat läge ger fel resultat. Läs på förpackningarna och följ dessa råd.
Odla i flera steg
Att så eller plantera en massa av samma grönsak vid endast ett tillfälle ger massor att skörda under kort tid. Inget före och inget efter för de flesta grödor. Så därför i många omgångar mellan mars och juli för att få en lång och härlig skördeperiod.
Vill du veta mer om allt detta och dessutom om alla grönsakerna du kan odla så rekommenderas boken ”Odlarglädje i Grönsakslandet” av Åke Truedsson
Lycka till!
Bengt Sundén
Linje

KOMPOSTERING

SÅ HÄR GÅR DET TILL:
Innehåll

1. Så här fungerar en kompost

2. Mikroorganismernas "levnadsföda"

3. Kompostbehållare

4. Täckmaterial

5. Hur man sköter en kompost

6. Tömning av kompost

7. Komposterbart och icke komposterbart material
  kompost.jpg



Så här fungerar en kompost
Förmultning kallas det när ett organiskt ämne bryts ned. Detta orsakas av att syrekrävande bakterier och svampar som finns i avfallet. Vid förmultningen bildas koldioxid, vattenånga, och näringsämnen som biprodukter.För att effektivisera förmultningen kan man samla allt i en sluten och isolerad behållare. I en kompostbehållare försöker man skapa så bra förhållande som möjligt så att mikroorganismerna ska trivas och utföra nedbrytningen så fort som möjligt.
Om komposten fungerar bra, höjs temperaturen i komposten av mikro-organismerna till ca 50-70 grader. Medan komposten mognar, sjunker temperaturen. I en fungerande kompost krymper avfallet och en del förvandlas till gas. Hushållsavfallets vikt minskar med 60-70% och volymen med ca 80%.Man kan sällan få en kompost luktfri, men om man sköter den uppstår det sällan någon störande lukt.

Mikroorganismernas "levnadsföda"

SYRE
Mikroorganismerna behöver syre för att kunna fungera. Om det inte finns något syre så ruttnar avfallet och komposten börjar lukta illa.
Därför är det viktigt att komposten är väl ventilerad så att mikroorganismerna får det syre de behöver.
Om du komposterar material som lätt packas ihop är det viktigt att du har uppluckrande täckmaterial som t.ex. sågspån eller halm. Det är också bra att röra om i komposten emellanåt för att syret skall kunna komma in.

FUKT
Om inte mikroorganismerna får den fukt de behöver slutar de fungera. Men man skall inte heller ha en för våt kompost, för då kan inte syret tränga in. Det får varken vara för fuktigt eller för torrt utan det skall vara lagom med fukt.

NÄRING
Mikroorganismerna behöver näring för att fungera. Kvävet är viktigt som uppbyggnad för mikroorganismerna och kolet är en viktig energikälla. Kväve finns det gott om i matavfall och i gräsklipp. Kolet finns i växtavfallet.
Om det finns för lite kväve, tar förmultningen längre tid. Om det organiska kolet saknas, avdunstar överskottskvävet och slutprodukten blir mindre näringsrik och fungerar inte lika bra som gödslingsmedel.

KOMPOSTBEHÅLLARE
Om du bra skall kompostera vegetabiliskt avfall (frukt- och grönsaksrester) kan du använda en enklare behållare.
Om du däremot skall kompostera i större omfattning bör du tänka på att behållaren är skyddad mot möss, fåglar m fl. Den skall också vara bra ventilerad så att syret når ända in.
Komposteringen bör göras i en värmeisolerad behållare så avfallet inte fryser på vintern. Komposteringen avstannar på vintern så det är bra om behållaren är väl isolerad. Det går också bra att kompostera i en oisolerad behållare, men då kan man bara kompostera på sommarhalvåret.
Täckmaterial
Täckmaterial används för att förbättra luftigheten i komposten och för att binda kvävet som frigörs vid nedbrytningen. Det gör förmultningen effektivare och hindrar dålig lukt och flugor.

Som täckmaterial kan används:
- torra löv som finfördelats
- färdig kompostjord
- flisat trädgårdsavfall
- barkmull
- torvströ/torvmull
- hackad halm
- sågspån

SÅ HÄR SKALL KOMPOSTEN SKÖTAS

• Blanda om i kompostens ytskikt efter varje påfyllning.

• Lägg på ett tunt lager täckmaterial vid varje påfyllning.

• Ju mer du finfördelar köksavfallet desto fortare går nedbrytningen.

• En varmkompost kan avge ganska mycket vätska. Komposten bör vara ganska fuktig, men det får inte droppa vatten från den. Om komposten är för torr ska man vattna den.

• Om komposten blir för våt får man tillsätta torrt fuktåtsugande täckmaterial t.ex. sågspån.

• Lägger du i för mycket kött- eller fiskavfall som inte har blandats kan det lukta illa, rör då om så att köttet och fisken blandar sig med det andra avfallet.

• Om det finns flugor runt komposten kan det räcka med att täcka den ordentligt

TÖMNING AV KOMPOSTEN
När det har gått några månader är avfallet i en väl fungerande kompostbehållare förmultna. Sen kan man låta komposten eftermogna i en behållare som är skyddad mot regn och torka.
En färdig kompost är i allmänhet mörkbrun eller nästan svart, det är dock inte nödvändigt att allt är komposterat.
Om komposten är helt svart är det ett tecken på att komposten har varit för våt. Vill man att allt material skall vara förmultnat får man ta bort de oförmultnade delarna.Till slut blir det färdig mull som är mycket bättre än någon annan du kan köpa i affären.


I komposten får inte läggas

• Aska eller kalk.

• Olja, bensin, lösningsmedel,
mediciner, batterier, eller
annat miljöfarligt avfall.

• Plast, glas eller metall.

• Konstfiber, läder- och
gummivaror.

• Tobaksfimpar eller städdamm.

• Papper som är överdraget
med plast, vax och dylikt.

• Blöjor och bindor.

Komposterbart avfall

• Skal från frukter, rotfrukter
och grönsaker.

• Kaffe- och tesump.

• Kött- och fiskrester.

• Övrigt matavfall.

• Hushållspapper.

• Trädgårdsavfall.

LYCKA TILL!
Linje



© Sundén Wine, Vallby 557, 27656 Hammenhög, 070-6648031, bengt.sunden@vinexperten.se
Ses bäst i upplösning 800x600 eller högre. Hemsidan senast uppdaterad: 2017-04-16 08:23